G o t l a n d – 1 6 j u n i t i l l 2 3 j u l i 2 0 0 9
Efter en osedvanligt lång och mörk vinter så närmade sig äntligem sommaren med allt det ljus jag är så beroende av – min hypofys likaså! Som för det mesta när jag ska ta semester så dyker det upp jobb som måste åtgärdas i sista minuten.
Det blev hektiskt men det blev ändock Gotland i tid – Lotta slöt upp under några dagar och vi tillbringade tiden på Gangvide Farm – www.gangvidefarm.com – där det var allehanda underhållning under midsommar, med fokus på gamla bilar och rock.
Gangvide är ett fantastiskt ställe med alla sina djur som jag återkommer till i min lilla campingguide längre ned. För egen del tog jag milt sagt igen förlorad sömn första veckan. Därefter var det favoritstället Ljugarn som gällde, bara 8 km därifrån och dess camping.
Mimmi och jag fann för oss oupptäckta Shaustru fiskeläge med tillhörande strand. Det är fantastiskt att man på denna exploaterade ö fortfarande kan upptäcka ställen som är orörda – och dessutom hundvänliga – vilket är mitt kriterium med tanke på ögonstenen.
Tog en dagstur till Fårö – trodde jag. Men blev så fascinerad att jag stannade en natt på Strandskogens camping (fördelen med husbil är att den inbjuder till spontanitet) och var "fast". Åkte tillbaka nästa dag till Ljugarn och hämtade "garderoben" (ett tält jag hade som förråd och markering). En lärdom jag fått är att ta med färre saker nästa gång till mobilitetens gagn.
Härliga Lena och kompani hade vi turen att campa bredvid. Vissa människor klampar rakt in i ens hjärta per omgående. Det tog inte ens en halvtimme efter vår ankomst innan vi träffades och blev vänner. Även hon hade en liten morsgris, Affenpinchern Ammon som man varken såg vad som var upp och ned, bak eller fram på! Det blev en och annan fika i hennes förtält.
Att campa med husbil och hund skulle visa sig vara en lysande idé. Mimmi var, lite till min förvåning, den perfekta campinghunden. Många hade hund med sig, och jag trodde hon skulle vakta för mycket och skälla på andra hundar. Hon skulle istället visa sig vara den tystaste av dem alla och svansen gick oavbrutet som en helikopterpropeller – oavsett hur mycket de andra hundarna skällde på henne.
Dessutom var hon rena kontaktannonsen, och det var som regel genom Mimmi jag träffade alla dessa trevliga människor som skulle dyka upp under resans gång. Hon är ju synnerligen social och "pratsam", och barnkär och snäll därtill.
På Strandskogens camping blev hon barnens favorit så det rådde ingen brist på hundvakt. Den undersköna lilla 7-åriga Elsa från Vibble med sin tillika söta syster Tuva kivades om vems tur det var att hålla i kopplet.
Genom Lena fick jag höra talas om den finaste av stränder som få känner till – Norsta Auren, i närheten av fyren. Men den var inte så fin som hon sa! Utan finare! Den var helt osannolikt vacker! Och med ett ljus jag sällan skådat!
Bildserien nedan är tagen samma eftermiddag i loppet av tre timmar. Det var tvära kast med ljuset och molnen. Inte undra på att Ingmar Bergman var bergtagen av landskapets säregna skönhet och ljus!
Det blev många utflykter genom veckorna. Till trots för att Fårö är en så liten ö så får man liksom aldrig nog! I och med just det snabbt skiftande ljuset så bjuder en och samma vy ögat och sinnena på olika upplevelser för varje betraktelse.
Vid Digerhuvud och rauken "Hunden" försökte jag få Mimmi att stå som rauken.
Men det hade nog varit lättare att få rauken att stå som henne!
Kitschigt vykortvackert är det vid Lauters i Gamla hamn.
Mittemot kvarnen vid vattnet i Gamla hamn ligger förträffliga Lauters krog som förutom häftig miljö, har både café, krog och bar – lammgrillning till och från dessutom. Här kan man även fika liggandes i hängmattan, eller spela kubb.
Där fanns även en butik där jag fann ett "måste" för alla oss folkabusschaffisar – "VW Camper Cookbook". Visade sig att ägaren varit delaktig i boken och även fanns med bland alla folkabussar på omslaget.
Turen går vidare till Kutens bensin vid Friggars som är en sann nostalgitripp. Här finns både café, creperie och bar. Bllr man inte yr i mössan i baren av ölen, så blir man det av allt man kan fästa ögonen på från svunna tider.
Elvis has left the building och James Dean gått ur tiden – alla klockor står här på James Deans dödsminut till heders. Men tiden står ändå inte stilla och den gångna epoken är högst levande här – med jämna mellanrum är det spelningar på kvällen i baren.
Bara ett par kilometer därifrån kan vi ägna vår egen storhet en tanke på Fårö kyrkogård.
Vi tog vid flera tillfällen ett skutt över sundet. Bland annat för att åter igen åka till häftiga Furillen.
Det har varit sköna sommarveckor som bjudit på både mycket sol och fina naturupplevelser. Men även flera nya härliga vänner har korsat vår väg. Några av oss kommer att köra i varandras hjulspår, vi andra kanske ses vid något rödlyse eller bland tältpinnar igen ...
Sägas skall att mina fördomar om campingliv och campinggäster verkligen kommit på skam. Visst finns de med matchande joggingdräkter, men i fåtal och de har i det närmaste kultstämpel. Man finner verkligen alla sorter på en camping. Framförallt de åtminstonde jag INTE förväntade mig.
Solidariteten och hjälpsamheten är också stor på en camping. Är otroligt tacksam för den hjälp jag fick med bilen av Bosse, Conny och Luke så jag kunde ta mig runt – och framförallt hem. Det var läckande vattenrör, gaspedal som lossnade i 90 flera gånger och slutligen topplocket som rök, i dubbel bemärkelse.
Fel jag påtalat i ett halvår till bilförsäljaren som nu efteråt bytt motor på bilen och åtgärdat annat smått och gott. Det skulle till ett rejält raseriutbrott för att få dem att ta sitt ansvar utan att det skulle kosta mig något, annat än den energiförlust det åsamkat mig.
Vi var så illa tvungna att åka till Visby mitt under Stockholmsveckan vare sig jag ville det eller ej. Kylarröret var perforerat och måste bytas på verkstad. Bosse, Lenas man hade provisoriskt lagat det så att jag kunde ta mig dit. Nackdelen med husbil är att när den ska in på verkstad så blir man samtidigt av med sitt boende en tid – så till nästa sommar ska ett förtält införskaffas. Tack och lov för tekniken. Kunde plåta av kylarröret och maila till verkstan så de kunde beställa rör utan att behöva se bilen, och behövde därmed bara några timmar för att byta ut det.
Under tiden flanerade vi längs hamnen, förbi Visborgs fängelse – numera vandrarhem, där jag en gång bodde med Lena från Dalarö – vidare förbi alla vita skrytobjekt i hamnen, till stranden vid Kallbadhuset. Där förblev Mimmi sin vana trogen. Hon har under hela vår Gotlandsvistelse varit fullt sysselsatt med att tömma Östersjön på stenar. Dyka till botten, välja den största och sen in till land, kånkandes upp med dem på stranden en efter en – till alla badgästers stora nöje. Ett av många av hennes egna påfund. Så ser du steniga stränder så vet du vem som varit i farten! På Kallbadhuset däremot intogs kallsupar av annan sort av alla Stockholmare.
De jag särskilt kommer minnas är Görel och Leif från Uppsala, och Susanne och Clas från Partille med hundar och dotter – som jag träffade på Ljugarns camping. Lena med familj från Slite, som bodde hela sommaren på Strandskogens camping på Fårö. Där var även Anneli och Conny med lintottarna Sandra och Martina från Enköping – vi huserade även tillsammans på Solhaga camping. Tove och Dick från Västervik träffade jag även på Solhaga, och deras vackra vita kungspudel.
Kompisarna Lena och Luke från Dalarö kom förbi med sin camper på Solhaga camping och bjöd på en kanonmiddag vid grillen. Eva från Stockholm lyckades aldrig ta sig från Visby till Fårö – hon höll på att regna bort, men på Fårö hade vi sol – som vanligt! Förutom natten och förmiddagen då det stormade så till den grad att lintottarnas förtält blåst bort och låg som en mössa över deras husvagn när de återkom från en kort promenad. Sandra, Martina, och fler med dem hade svårt att hålla sig för skratt.
Så var det dags för hemfärd och vi hade som vanligt tur med färjan över sundet, den skulle just gå och vi rullade på som sista bil. De gånger vi åkte över sundet var vi alltid på "rätt" sida och slapp stå i kö – på motsatt sida var det som oftast en till två timmars kö. Dessvärre hade jag som sagt inte samma tur med bilen.
Vår färja skulle gå i ottan så vi övernattade på Träffpunkt Gotland. Sov dåligt eftersom jag hade mardrömmar om bilen och båten – med all rätt visade det sig sedan. Vid femtiden på morgonen tog vi en långpromenad på klintens hed för att återvända till en bil med en stoooor pöl under – topplocket hade gått! Men det visste jag inte då. Rullade ned till färjan och boardade båten till Oskarshamn. Nynäshamnsfärjan boardade samtidigt.
Lämnade Mimmi i bilen på båten eftersom hon var välrastad, men lämnade bilen olåst (för första gången) utifall vi skulle krocka. Hade en oerhört stark obehagskänsla, väl uppe på däck ångrade jag att jag lämnat henne i bilen men då var bildäck redan låst. Kollade både var flytvästar och nödutgångar var utifall vi just skulle krocka – brukar aldrig vara nojjig på båten, men jag blev inte av med den här känslan.
Nåväl, vi kom till Oskarshamn mina obehagliga känslor och dimman till trots. Körde i 80 km de 23 milen till Sandhem med tanke på bilens status och den trasiga gaspedalen som var allergisk mot 90 km i timmen. Kollade kylarvätskan var femte mil ... sorry alla bakomvarande ... jag var först i kön HELA vägen.
Efter 3 mil får jag SMS från Anneli i Enköping: "Hör av dig! Är ni oskadda efter krocken". Förstår ingenting men får höra; Nynäshamnsfärjan har krockat ...
Sophanteringen på Gotland, som jag upplever som ett problem när man är där – och som jag delvis beskriver ovan – är även debatterad på Husbilsklubben. Hittade inlägg och kritik där och givetvis var jag inte sen att komma med egna inlägg i debatten, klicka här för att se diskussionen i sin helhet:
Gotland och Fårö!
Ta lärdom! Så här ser det ut i "vårat" motionsspår.
Man kan till och med få soperena skor
– kanske överkurs, men ändå ...
Rekommenderar alla medlemskap i
WWW.HUSBILSKLUBBEN.SE
Där finns massa info om camping!
Lauterhorn fann jag där!
Fårö och Gotland!
Vi lyfter på hatten, tackar for oss
... och återkommer!
....................................
TACK för alla dina fina bilder och din fantastiska text till alltsammans! Vi var på Gotland i våras, och där var en campingägare, som berättade att Gotlands kommun skulle vara testkommun för ett nytt miljövänligt sophanteringssystem. Han var helt förtvivlad, jättedyrt blev det för honom. Vi delade hans förtvivlan, när vi dessutom märkte hur besvärligt det blev för oss campare. Vi hade sopor med oss till fastlandet!!!!!!!!!! Hittade ingenstans att göra oss av med dom på Gotland!!!!!!!! Vi tackar vår skapare att vi inte har denna sophantering på hemmaplan!! Att man ska måna om miljön är självklart, men det får inte gå idioti i det.
Hälsningar från Karin i Vitaby"
Vi lyfter på hatten, tackar for oss
... och återkommer!
....................................
Fick detta trevliga mail angående sophanteringen på Gotland:
"Hej!TACK för alla dina fina bilder och din fantastiska text till alltsammans! Vi var på Gotland i våras, och där var en campingägare, som berättade att Gotlands kommun skulle vara testkommun för ett nytt miljövänligt sophanteringssystem. Han var helt förtvivlad, jättedyrt blev det för honom. Vi delade hans förtvivlan, när vi dessutom märkte hur besvärligt det blev för oss campare. Vi hade sopor med oss till fastlandet!!!!!!!!!! Hittade ingenstans att göra oss av med dom på Gotland!!!!!!!! Vi tackar vår skapare att vi inte har denna sophantering på hemmaplan!! Att man ska måna om miljön är självklart, men det får inte gå idioti i det.
Hälsningar från Karin i Vitaby"
..................................
